jennidear

Det finns nog inte en själ i den här runda värld som tycker om att gå till tandläkaren. När jag var en liten tösabit stortjöt jag varje gång jag kom dit och ibland fick vi lämna byggnaden utan att jag ens öppnat munnen och nu bor man där. Hur kul är det på en skala? I fredags blev jag tillfrågad om jag ville ta hem och behålla en modell av mina tänder (en sån som är på bilden). Jaha, och var skulle jag vilja ha den? Som prydnad på mitt skrivbord? Nej, tack.